Gripfunktion för konstgjord hand vann forskarpris

För fjärde året har Robotdalen Scientific Award, med en prissumma på 20 000 €, delats ut till en ung framstående forskare inom robotområdet. Priset gick till Matei Ciocarlie från Columbia University i USA för hans forskning om en naturlig gripfunktion för en konstgjord hand.

- Jag vill utveckla gripfunktioner som kan appliceras på handproteser och användas i människors naturliga miljöer, som till exempel i kök eller på kontor, berättar Matei Ciocarlie. Det skulle ge människor med funktionshinder betydligt större möjligheter att klara av saker i vardagen på egen hand.

Ciocarlie presenterade sin avhandling Low-Dimensional Robotic Grasping: Eigengrasp Subspaces and Optimized Underactuation på Columbia University i USA i februari. Avhandlingen presenterar avancerade studier kring en naturlig gripfunktion av komplexa objekt för en konstgjord hand. Forskningen är applicerbar mot robotik inom medicinsk teknik och i form av smarta handproteser. Matei Ciocarlie arbetar nu på företaget Willow Garage i Silicon Valley där han undersöker nya generationens robotikhänder.

- Det betyder mycket för en ung forskare att vinna ett pris som Robotdalen Scientific Award, konstaterar Matei. En doktorsavhandling är en lång process med hårt arbete och det känns fantastiskt att få ett sådant här erkännande.

En jury med forskare från USA, Kanada, Belgien och Sverige utsåg vinnaren.

Uwe Mettin, Javier Civera och Matei Ciocarlie var de tre finalisterna i årets upplaga av Robotdalen Scientfic Award.

Hedersomnämnanden till Spanien och Skandinavien
Vid prisutdelningen deltog tre finalister. Övriga två finalister mottog 1 000 € samt hedersomnämnanden. De var Uwe Mettin från NTNU (Norges Tekniska-Naturvetenskapliga universitet) i Trondheim, Norge/Umeå universitet i Sverige som i sin avhandling undersökt ett robotsystems möjligheter att effektivt kunna planera sin förflyttning och analysera sina rörelser för att kunna nå sitt mål, samt Javier Civera från University of Zaragoza i Spanien som i sin avhandling presenterar ett teoretiskt bidrag för att förbättra mjukvaran till tredimensionella kameror (3D-kamera) vad gäller rörelser och scenstrukturer över långa sekvenser.