Globaliseringen och en ökande internationell konkurrens ställer stora krav på ökad förmåga att utveckla och tillverka produkter på ett resurseffektivt sätt, vilket gör att allt fler företag idag anammar produktionsfilosofier enligt LEAN-konceptet. Den tekniska utvecklingen skapar också ständigt nya förutsättningar att använda automation för att skapa viktiga konkurrensfördelar och bidra till kostnadseffektiva helhetslösningar. Detta gör att arbete enligt Lean utifrån ett automationsperspektiv har en stor del i morgondagens framgångsrecept för konkurrenskraftig produktion.
Det övergripande projektmålet är att utveckla ”Lean Automation” som koncept vilket ska kunna erbjuda nya automationslösningar i nya applikationer och för nya användare. Projektmålen omfattar dels akademiska publikationer av hög kvalitet samt att ta fram en eller flera konkreta fysiska eller virtuella demonstratorer där konceptet ”Lean Automation” illustreras.
För att generera relevanta och tillförlitliga forskningsresultat sker utvecklingen i projektet i nära samarbete med tillverkningsindustrin samt offentliga aktörer. Testerna utförs tillsammans med företag inom ett antal olika branscher för att säkerställa att lösningarna fungerar på bred front.
Projektet leds av professor Mats Jackson vid Mälardalens högskola och inkluderar även fem doktorander vid lärosätet. Projektet ska bland annat att resultera forskningsavhandlingar, doktorandkurser, examensarbeten, förstudier samt vetenskapliga artiklar och rapporter.
Under 2010 genomfördes en konceptdemonstration samt fallstudier inom sjukhuslogistik respektive svensk kärnbränslehantering. Fyra forskningsrapporter och en licentiatavhandling publicerades och ett projekt kopplat till kurser på Mälardalens högskola resulterade i åtta förstudier inom projektet Robot Till Tusen samt fem Industrial excellence-projekt. En studie kring internlogistik genomfördes och projektet presenterades på en nationell vårdkonferens.
Tillgänglighet för nya användare och nya lösningar
– Projektet Lean automation handlar om att göra automation tillgänglig för nya användare och nya lösningar, säger Mats Jackson, forskningsledare på Mälardalens högskola. SME är en tydlig grupp för detta, men det kan även vara sjukhus och andra branscher.
I ett delprojekt inom Lean automation ska en automationshandbok tas fram som stöd för mindre företag som står i begrepp att automatisera. Den handlar till exempel om att bestämma automationsnivå eller automationslösning, och att kunna skriva en bra specifikation till en integratör.
– Handboken innehåller ren teori, men även checklistor, projektstruktur, hur en förstudie genomförs med mera, säger Mats Jackson.
Ett annat delprojekt handlar om att förenkla handhavandet av robotautomation. Det kan vara att göra det enklare för operatören att se hur det går i en robotcell, vilket gränssnitt man har mot robotcellen, samt att ge stöd och hjälp till felhantering eller att göra underhållsåtgärder.
– Vi har också ett projekt där vi ska kartlägga robotceller och vilken teknik det finns behov av i framtidens fabrik. Det härstammar från ett projekt vi gjorde tillsammans med Volvo Construction Equipment där vi tittade på robotautomation i deras framtida fabrik i samband med en förändringsprocess, säger Mats Jackson och fortsätter:
– Frågeställningen är hur robotautomation ska vara utformad för att passa in i ett framtida effektivt produktionsupplägg. Vi söker lösningar för det och vill tillsammans med företagen projektera det här. Vi har även en doktorand kopplad till ABB Corporate Research som tittar på flexibel och rekonfigurerbar robotautomation.
Logistikautomation och distansövervakning
Ytterligare delprojekt är logistikautomation och hur man kan automatisera inom logistik samt materialhantering för att göra det effektivare i ett företag.
– Det sista delprojektet handlar om ett servicekoncept för robotautomation och att förenkla för slutanvändaren, berättar Mats Jackson. Visionen är att från distans kunna återkoppla och göra omställningar eller rätt åtgärder om något är fel.
Detta har bland annat studerats tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. De har planer att använda industrirobotar för återfyllnad av vårt framtida slutförvar av kärnbränsle. Robotarna behövs när man fyller igen gruvgångarna med eternitblock efter att ha lämnat kärnbränslet i sina kapslar. Dessa robotar måste följas upp och övervakas på distans.